AVHANDLING VISAR VIKTEN AV JURIDISK HJÄLP
Juridisk kompetens har blivit en praktisk nödvändighet för att få den personliga assistans personen har rätt till. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Robin Bankels doktorsavhandling från Göteborgs universitet heter Responsibilisering – En studie av assistanssektorns kvasimarknad och den visar bland annat att många assistansanvändare väljer assistansbolag som kan erbjuda juridisk hjälp vid en ansökan om assistans.
– Assistanssektorn är troligen den sektor inom välfärden som gått längst i sin marknadsanpassning, vad jag vet är det den sektor där flest väljer ett privat alternativ och där det skett en ganska tydlig rörelse bort En ny avhandling visar bland annat att möjligheten till juridisk hjälp är väldigt viktig för personer som är i behov av personlig assistans. kommunala alternativ, säger han.
Hälften har överklagat
Anledningen till det är bland annat att privata assistanssamordnare som Assistans för dig erbjuder juridisk hjälp.
– Min ingång i avhandlingen var bland annat vad det är som styr valet av assistanssamordnare och det blev snabbt ganska tydligt att många väljer assistansanordnare på grund av upplevelser de har haft i kontakt med myndigheterna, kommuner och Försäkringskassan, eller att de inte haft kontakt alls och inte blivit informerade av kommunen.
Nästan hälften av de som erhåller assistansersättning i dag har varit tvungna att överklaga Försäkringskassans beslut. Och många som får avslag överklagar aldrig.
Godtyckliga bedömningar
Robin Bankel påpekar också att Försäkringskassan själva bedömt att godtyckligheten för assistansansökningar är ganska hög.
– Och det är en sak som de jag intervjuade upplevde – vissa får mycket kontakt med andra familjer med barn med liknande funktionsnedsättning och de kan ha beviljats personlig assistans samtidigt som de själva kanske blivit informerade att assistans inte är relevant för dem. Så då upplevde de att det fanns en skillnad där, och i vissa fall att de blivit nekade assistans när andra med snarliknande familjeförhållanden och assistansbehov beviljats assistans i stor utsträckning.
Därför kände sig vissa av de personer han intervjuat i avhandlingen motarbetade i kontakten med myndigheterna.
– Det ska sägas att det inte gäller alla, men det gör att folk vänder sig mot privata alternativ som erbjuder juridisk hjälp.
”Ett lotteri”
Flera av personerna som han intervjuar i avhandlingen beskriver proceduren kring avgörandet av vem som får assistans som ett lotteri: ”När man varit med i olika grupper på sociala medier, jag visste ju inte det, det var nytt för mig att folk började gratulera liksom: Nej, åh vad bra! Åh fick ni 27 timmar, grattis! Då tänker man ju att det är inget att gratulera för. Men senare förstod man ju varför det var så, för att det är ett lotteri”.
I avhandlingen skriver Robin Bankel att det finns ”tämligen goda chanser för många att få myndigheternas beslut ändrade vid överklagande. Att ge sig in i en överklagandeprocess kräver dock en drivkraft som de sökande inte alltid besitter i en så utsatt situation”.
En av personerna han intervjuade formulerade det så här: ”När allt det här hände, och det kom som en total chock, så trodde jag för det första att man får hjälp i det här landet. Möjligtvis att det inte är lätt men att man får fan i mig hjälp, för de svagaste, de sjukaste. Att det finns någon form av likvärdig bedömning. Men det är ett lotteri, som bygger på din egen kraft. Du får göra nästan allting själv och det tycker jag är skamligt. För det välfärdssamhälle som vi tydligen har – det är skamligt […] Jag tycker det är fördjävligt att det ska vara så. Att det fungerar så i vårt samhälle. Det har konsumerat all vår tid att hålla på att kämpa och på mig går det hundra som aldrig orkade…Jag tänker på andra barn som inte får hjälp…familjer som har det tufft. Det borde inte vara så”. |