Ser brevet konstigt ut? Klicka här!

ASSISTANS NÄR LSS-BOENDET BRISTER

Antalet personer som får personlig assistans fortsätter att minska. Försäkringskassans senaste siffror visar att 14 159 personer fick assistans i december 2019, vilket är 49 färre än i oktober.

De personer som får assistans har olika typer av funktionshinder. Autism, hjärnskador, stroke, cerebral pares och MS är några exempel. Intellektuell funktionsnedsättning är ett annat och det har vi valt att fokusera detta nyhetsbrev på. Läs intervjun med Eva Borgström på FUB nedan – hon tycker att samhället svikit familjer med barn i behov av personlig assistans och hon berättar varför personalens kompetens på gruppboenden hör ihop med personlig assistans.

Patricia Ask är månadens personliga assistent. Hon har arbetat i fem år och är mån om att det ska bli så bra som möjligt både för brukare och kollegor. 
Peter

"ETT SVEK MOT BARNFAMILJERNA"

De flesta vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar bor i gruppbostad eller serviceboende enligt LSS.
– Men det finns exempel där det absolut inte fungerar och där personlig assistans är den enda lösningen, säger Eva Borgström, intressepolitisk samordnare på FUB.


Ungefär en procent av alla i Sverige har någon form av intellektuell funktionsnedsättning och många dem som är vuxna bor i gruppbostad eller servicebostad. Men vissa bor själva eller med föräldrarna och får personlig assistans. 
Intellektuell funktionsnedsättning brukar delas in i tre olika kategorier: lindrig, måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning. Personer som har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning har i regel aldrig assistans och oftast inte heller de som har en måttlig intellektuell funktionsnedsättning – i den mån de har det handlar det om ytterligare funktionsnedsättningar, till exempel omfattande rörelsenedsättning.
– De som har personlig assistans är i regel de som har en svår intellektuell funktionsnedsättning i kombination med andra funktionsnedsättningar, det vill säga flerfunktionsnedsättning. Eller intellektuell funktionsnedsättning i kombination med svår autism, säger Eva Borgström.

Assistans om inte boendet fungerar
FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. Personalkompetens i LSS-verksamheter är ett prioriterat arbetsområde för FUB i år. Begränsad eller bristande personalkompetens på gruppbostäder kan medföra att stödet brister i så hög grad att personer ansöker om personlig assistans i stället.
– När det fungerar som bäst är det ofta ett gruppboende med bara 4-5 boende, max 6, med välutbildad personal och en närvarande chef, säger Eva Borgström.

Individuell bedömning
Förutom att personalen inte har tillräcklig kompetens kan en anledning till att det inte fungerar vara att personen förutom intellektuell funktionsnedsättning har svår autism och därför behöver ha så få människor som möjligt runtomkring sig. Då är personlig assistans ofta en bättre lösning i egen ordinär bostad enligt Eva Borgström.
– Det är de individuella behoven som ska avgöra, bara för att man har den ena eller den andra funktionsnedsättningen betyder det inte att man ska bo på ett visst sätt eller ha ett visst stöd. Det är väldigt individuellt och man har dessutom rätt till en individuell bedömning, säger hon.

Mindre fördomar
Samhället som helhet har mindre fördomar om personer med intellektuell funktionsnedsättning i dag jämfört med tidigare menar Eva Borgström. En viktig förklaring till det är att barn med intellektuell funktionsnedsättning växer upp med sina föräldrar och syskon och går i skolan på hemorten. Men däremot finns det fördomar som exempelvis begränsar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning som har förutsättningar att klara ett lönearbete att få ett arbete.

Barnfamiljer värst drabbade
Eva Borgström påpekar att det blivit svårare för barn att få personlig assistans, med hänvisning till föräldraansvaret. FUB gav därför i uppdrag åt juristen och forskaren Monica Larsson att utreda föräldraansvar kopplat till ansökan om personlig assistans och andra LSS-insatser för barn. Monica Larsson konstaterade att bedömningen av föräldraansvaret ofta är godtycklig.
– Barnfamiljerna har drabbats hårdast av de senaste årens praxis när det gäller personlig assistans. Att få ett barn med en omfattande funktionsnedsättning är en stor omställning och det krävs mycket av föräldrarna, säger Eva Borgström.
Hon pekar bland annat på många kontakter med läkare, sjukvård och habilitering etc.
– Det krävs mycket mer av dem än av andra föräldrar, och att då också få assistansen indragen eller nekas assistans, när det är så uppenbart att barnet har omfattande funktionsnedsättningar och svårigheter med till exempel att äta eller med andning och föräldrarna aldrig får sova ordentligt – jag tycker det är ett svek från samhället att det har blivit som det har blivit, avslutar hon.

MÅNADENS PERSONLIGA ASSISTENT

Patricia Ask

Hur länge har du arbetat som personlig assistent?

– Jag har arbetar i cirka fem år, varav lite mer än två år för Assistans för dig men med samma brukare hela tiden.

Varför började du som personlig assistent?
– Jag är utbildad undersköterska och har testat lite olika jobb, bland annat att arbeta på äldreboende. Men jag gillade inte riktigt att det inte går att lägga så mycket tid på varje person som jag känner att jag vill göra. Så jag sökte jobb som personlig assistent och fick det. Jag trivs jättebra.

Vad är det bästa med jobbet?
– Att man både ger och tar. Vi är väldigt engagerade i vår grupp och måna om att det ska bli så bra som möjligt både för brukaren och kollegor. Oavsett vad en person har för sjukdomsbild så är han eller hon lika mycket värd och lika betydelsefull som vilken annan människa som helst. Du är inte din sjukdom, utan samma människa som innan du fick din diagnos.

Finns det några nackdelar med jobbet?
– Jag kan inte se så många nackdelar. 

Hur är din relation till brukaren?
– Bra, jag vet min roll och det tror jag hon också gör. Vi är vänner kan man säga men det är inte som en vanlig kompisrelation. Det är svårt att förklara, men jag bryr mig mycket om den jag jobbar med och det blir som en vän, men det är en jobbrelation också. 

Vad brukar ni göra under ett vanligt arbetspass?
– Det är lite olika och är beroende av hennes rutiner som vi måste följa. Det handlar mycket om den sociala biten, att vi är där för henne. Vi lagar mat och ibland är vi iväg och handlar men vi är mycket hemma hos henne.

Vad är ditt bästa tips till någon som ska börja arbeta som personlig assistent?
– Var dig själv. I ett sådant här jobb måste man anpassa sig ganska mycket men samtidigt får man inte släppa för mycket på den personen som man är. Jag har ganska lätt för att ta personer, samtidigt som det är en jobbrelation gäller det att göra det så trevligt som möjligt.

PERSONLIG ASSISTANS I MEDIA

  • Forskningsprojekt om träning. I ett nytt projekt utvecklar forskare på Mittuniversitetet i Östersund tillsammans med aktörer i friskvårdsbranschen träningsprogram som ska hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning att börja träna.
     
  • Intervju med ministern. Assistanskoll har pratat med socialminister Lena Hallengren (S) som säger att fler barn med stora behov ska få assistans. Men hon duckar på om alla grundläggande behov ska räknas i sin helhet, om LSS-utredningen ska ut på remiss eller om/när tvåårsomprövningarna återupptas.
Klicka på bilderna för att läsa artiklarna.

PÅ FACEBOOK OCH I SOCIALA MEDIER

En av de saker som vi har publicerat på Facebook den senaste tiden:

Oro för överklagan. Rasmus Isaksson, förbundsordförande för DHR (delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet) har skrivit en debattartikel i DN om funktionshindrades oro över att få beslut om till exempel personlig assistans överklagade.

Detta och mycket annat kan du hitta på vår Facebooksida.
Peter Wahlbäck, VD på Assistans för dig

telicon 08-572 366 01

mailicon peter@afd.se







This email was sent to *|EMAIL|*
why did I get this?    unsubscribe from this list    update subscription preferences
*|LIST:ADDRESSLINE|*